Gästskribent: Min gode kamrat Patrik Dahlberg reflekterar kring nationalekonomi.
Sverige är idag världens näst mest taxerade land om man ser på skattetrycket i förhållande till BNP (Danmark gick om oss för en inte allt för lång tid sen). Samtidigt ser vi hur det finns stora brister inom skola, vård, omsorg, försvaret osv. En undersökning visar att svenskarna är bland de fattigaste i västvärlden då 8 av 10 helt saknar en egen förmögenhet (alltså 8 av 10 har inte mer ekonomiska tillgångar än skulder). Samtidigt märker de allra flesta av de enorma prisökningarna som uppstått på bland annat mat, boende och transport.
Detta väcker en rad olika frågor, t ex:
Vad beror den utbredda fattigdomen och ökade priserna på?
Vad kan vi göra åt den utbredda fattigdomen och ökade priserna?
Behöver vi öka skatterna ytterligare för att möta bristerna inom skola, vård, omsorg och försvaret m.m. eller hur ska det åtgärdas?
Är svenskarna överbeskattade?
Med tanke på att vi är näst högst beskattade i världen samtidigt som vi hör till de mest fattiga folken i västvärlden känns det naturligt att reflektera över om vi verkligen är ”för” beskattade på så sätt att det försätter oss i fattigdom. För att ta reda på det bör vi först synliggöra alla skatter. Många brukar tala om att ”skatten” ligger på runt 30% och då är det oftast den kommunala inkomstskatten man syftar på. Andra kanske känner till de vanligaste skatterna som inkomstskatt, moms, tobak/alkoholskatt, fastighetsskatt, bensinskatt m.m.
Med en kalkyl som beräknar den totala skatten på den totala inkomsten kan man räkna ut hur stor del av ens totala inkomst som går bort i skatt. En sådan kalkyl har gjorts av skattebetalarnas förening baserat på uppgifter från skatteverket. Kalkylen tar upp samtliga skatter (utom inflationsskatten) som folk betalar i genomsnitt jämfört med deras inkomster och bland de skatterna återfanns: Löneskatter (Sociala avgifter), Inkomstskatt (Kommunal och statlig inkomstskatt inklusive grundavdrag och ”jobbavdrag”), Varuskatter (Moms, tullavgifter, bensinskatt m.m.), Fastighetsskatt och en rad andra skatter (utom inflationsskatten). Resultatet blev att genomsnittsinkomsttagaren (som tjänar ca 250 000 kronor om året "före skatt") betalar runt 61,3% av sin totala inkomst i skatt (exklusive inflationsskatt).
61,3% är en väldigt hög summa... 3/5 av ens inkomst med andra ord. För många innebär det att pengarna knappt räcker till det allra nödvändigaste som hälsosam mat, sjukvård, boende, transport osv. och då 3/5 av ens inkomst går till skatt måste man arbeta mer för att ha råd med allt (om man inte arbetar och köper saker svart) och då blir tiden knapp till saker som sömn, motion, fritidsaktiviteter och en hälsosam kosthållning vilket tär på hälsan om man inte avsätter tid till det. Folk kanske börjar undra om det finns utrymme för att sänka skatten något för att ge svenskarna lite mer ekonomiskt spelrum.
Tittar vi på statens utgifter kan vi konstatera att x antal (många) miljarder läggs ner på att upprätthålla det instabila mångkulturella samhället, runt 40 miljarder betalas i räntor på statsskulden, runt 30 miljarder går till EU, drygt 20 miljarder går till överflödiga och ineffektiva myndigheter (sådana som "nämnden för hemslöjdsfrågor" och "nordiska afrika institutet" beräknas som "överflödiga"), en liknande summa beräknas läggas ner på stöd till ett otaligt antal museum (hattmuseum, slipstensmuseum, mentalvårdsmuseum, indianmuseum osv.) och övriga saker som bowlinghallar osv, drygt 5 miljarder (de tre senare summorna är från 2005 så de är sannolikt högre idag) läggs på opinionsbildningar och partistöd (moderaterna tar emot närmare 850 miljoner per mandatperiod!), 38 miljarder anses kunna sparas in på att jämföra och förbättra kommunernas verksamhet och det statliga budgetöverskottet är (för en gångs skull) väldigt högt, närmare 100 miljarder.
Så visst finns där en besparingspotential och medel för skattesänkningar och satsningar...
Jag menar att vi bör se till att sänka skatterna så mycket som möjligt, samtidigt som vi ser till att den statliga verksamheten är välfinansierad och fungerar väl. En direkt åtgärd man bör åtaga är att skära ner på statlig verksamhet som är ineffektiv, onödig eller överflödig, bl a genom att göra något åt de tidigare utgifterna jag tog upp.
En tanke är att sedan använda dessa besparingar för att sänka skatterna på ett sätt som ger mer (!) skatteintäkter, för att senare kunna sänka skatterna ytterligare eller satsa på det som behövs satsas på.
Kan man verkligen sänka skatter och få MER intäkter utav det? Ja, inom nationalekonomin finns där en rad olika kurvor, teorier och liknande som visar på olika saker. En av dem är den s.k. lafferkurvan som visar på att när skatten blir för hög slutar intäkterna att öka tillslut eftersom folk inte längre anser att det är lönt att arbeta vitt eller jobba överhuvudtaget (visst ökar intäkterna på kort sikt eftersom folk inte slutar arbeta bums, men på sikt kan man till och med få en sänkning).
Några anledningar till varför skatteintäkterna minskar till följd av en skattehöjning är:
* Företag och rika människor åker härifrån
* Det lönar inte sig att jobba vitt så folk jobbar svart
* Den där extratimmen på jobbet blir mindre värd än en timmes frihet
* Produktion, konsumtion och allt annat hämmas då mer pengar måste gå till skatten osv.
Det är även så att folk blir ovilliga till att betala skatt till sådant de inte vill bidra till, det är sannerligen en anledning till en del av den svarta marknaden och skattefusket. En annan anledning är att det finns så mycket regler och undantag att många helt enkelt inte vet om att de ska betala en viss skatt/avgift i vissa lägen eller att de hittar ett kryphål och kommer undan på det sättet osv.
Hur skulle de skattesänkningarna se ut då?
Först och främst skulle jag vilja se en platt inkomstskatt (däremot bör ett ganska högt grundavdrag finnas, så helt platt blir den inte), på sikt skulle jag vilja lägga den på 10% (idag är den mellan 0-57%, den övre gränsen varierar beroende på vilken kommun man bor i) av den synliga årslönen (skatten skulle givetvis behövas sänkas gradvis). Detta gör arbetet mer lönsamt och uppmuntrar folk till att arbeta vitt.
Sen krävs det att staten går in och subventionerar de sociala avgifterna i högre grad så att de inte direkt belastar arbetsgivaren och löntagaren lika mycket, den skulle genom subventioner sänkas till 10% (idag ligger skattesatsen på 32,42% för vanliga löntagare) för att göra det billigare att anställa. Och därmed minska arbetslösheten.
Sen är det momsen som även den måste förenklas på det sätt att man inför en och samma momssats på allt på 10% (det kan bli riktigt krångligt i en livsmedelsaffär t ex att skilja på 6%, 12% och 25%-momsvaror). Detta gör administrationen kring momsen lättare för både skatteverk och företagare. Företagen tjänar mer på försäljningen och kan antingen sänka priser, anställa folk eller förbättra kvaliteten på varorna. De skulle vara mer eller mindre tvungna till att göra något av följande tack vare den fria konkurrensen som bör råda.
Fastighetsskatten måste avskaffas helt då den är omoralisk, dum och dessutom inte ger så överdrivit mycket intäkter. Däremot ska kommuner på folkligt initiativ kunna införa en fastighetsskatt på kommunal nivå om så önskas.
Frihandelsavtal bör ingås självständiga länder emellan (med så många som möjligt) för att främja den internationella handeln.
Sen bör man förenkla systemet genom att bland annat ta bort de flesta av avdragen man kan göra i deklarationen t ex och de olika förmånsskatterna (då det blir en enormt kostsam byråkrati kring det hela med alla särregler plus att det inte ska behövas en massa avdrag med en riktigt låg skatt, man blir dessutom av med alla kryphål för skattesmitare).
Jag menar alltså att man bör göra vad man kan för att sänka skatterna, gärna på ett sätt som gynnar tillväxten och ger mer utrymme för ytterligare skattesänkningar eller satsningar för att lösa bristerna inom skola, vård, omsorg, försvaret osv. (det bör dock nämnas att det krävs en omorganisering i de flesta av dessa statliga verksamheterna för att lösa problemen kring dem. Närmare beskrivning kring hur dessa omorganiseringarna skulle se ut går jag inte in på här). Skatterna som finns ska alltså vara rimliga, rättvisa och ge kommunerna, landstingen och staten goda intäkter (alltså gärna minimera skatterna och maximera vad man får ut av dem, bland annat bör man inte beskatta på ett sätt som hämmar tillväxten, inkomstskatt är egentligen en sådan skatt som hämmar arbete, produktion och konsumtion).
Eftersom genomsnittsinkomsttagaren betalar ca 61,3% (exklusive inflationsskatten) av sin totala inkomst i skatt och skatten skulle kunna vara mycket lägre utan att folk fått sämre välstånd, skola eller sjukvård så anser jag helt klart att svenskarna är överbeskattade, döm gärna själv.
Då har jag gått igenom en del kring vad som kan ligga bakom fattigdomen i Sverige, om vi är överbeskattade och vad man kan göra åt det. I den andra delen tänkte jag prata ytterligare om fattigdom och ökade priser, fast då går jag mer in på penningpolitiken snarare än finanspolitiken som tidigare. Del två kommer snart...
Patrik Dahlberg