Då har jag gått igenom en del kring vad som kan ligga bakom fattigdomen i Sverige, om vi är överbeskattade och vad man kan göra åt det. I den andra delen av detta inlägg tänkte jag prata ytterligare om fattigdom och ökade priser, fast nu går jag mer in på penningpolitiken snarare än finanspolitiken som tidigare.
Ni har säkert lagt märke till att jag skrivit "utom/exklusive inflationsskatten" inom parentes några gånger i den första delen. Det är också detta som jag ser som det i särklass största problemet vi har idag (tätt följt av mångkulturen och överstatliga organ som EU och FN). Det penningsystem vi har idag är helt galet, omoraliskt och var författningsvidrig sen den infördes!
Idag flödar pengar in i systemet genom att individer, företag och staten lånar pengar från banker... Pengarna backas inte upp av något utan representerar egentligen bara skulden som individen, företaget eller staten har till bankerna och vår riksbank... Staten tvingar oss genom lag att använda dessa pengar som valuta och därför får de ett artificiellt värde (trots att det inte backas upp av annat än skuld).
När man tagit ett lån skapas det alltså pengar och på dessa skapade pengarna vill bankerna ha ränta som gör att de väldigt snart vill ha in mer pengar än de gett ut (alltså som inte finns i systemet!). Var ska dessa pengarna komma ifrån? I många fall tas pengarna från andra som någon gång skuldsatt sig till bankerna och så fortsätter det hur länge som helst. Till slut tvingas någon ta ännu mer lån för att kunna överleva, även om de nya lånen inte tas direkt för att betala tillbaka andra lån så är det så det fungerar i det stora hela.
Så hela tiden ökar skulden till bankerna och hela tiden lånas det nya pengar som pumpas in i systemet. I takt med att mer pengar skjuts in i systemet blir pengarna mindre värda och folk tvingas kräva högre löner och priser för att överleva och behålla samma levnadsstandard (det är denna ökning av penningmängden som kallas inflation).
Man kan utan tvekan likställa dagens framställning av nya pengar från ingenting med falskmynteri, skillnaden är att staten gjort det lagligt för riskbanken att göra det mot vår regeringsform!
De som har de precis nyupptryckta pengarna (banker, privilegade storföretag och staten) får ut mer av dem än arbetarna som kanske får dem så småningom (eftersom värdet på pengarna då hunnit sjunka). Det är också de som tvingas gå runt med betungande lån som är de stora förlorarna (oftast fattiga människor som inte har råd att betala av lånen). Samma människor som inte har råd att betala av betungande lån påverkas också mest av prisökningar som hela tiden sker på mat och bokostnader osv. till följd av inflationen. Som grädden på moset är det också fattiga människor som har minst möjligheter att handla med aktier, fonder och att spekulera på aktiemarknaden m.m.
Så utan tvekan kan man säga att dagens penningsystem för över tillgångar från de fattiga till de rika.
Om din köpkraft sjunker med 10% till följd av inflationen eller om 10% tas från dig via skattesedeln så blir konsekvenserna ungefär desamma. Eftersom det är staten som initierat och bibehåller detta system och eftersom staten också är en av de stora vinnarna kan man utan tvekan kalla inflationens konsekvenser som en inflationsskatt som dessutom är en relativt osynlig sådan då få människor känner till den.
Lägger man på en genomsnittlig "inflationsskatt" på de 61,3% jag skrev om tidigare får vi ett resultat på närmare 70% med dagens inflation.
En annan grej som orsakar fattigdom är arbetslöshet... Vissa menar på att s k "full sysselsättning" inte är möjligt eller önskvärt. Med dagens system håller jag med dem. Idag skulle full sysselsättning få inflationen att skjuta i höjden (se phillipskurvan), vilket hade fått hela systemet att kollapsa (sjukt nog). Med ett alternativt penningsystem, lägre skatter och mindre regleringar anser jag dock att det visst är både möjligt och önskvärt med full sysselsättning. Varför?
För det första är det mer eller mindre en naturlig följd av det system jag förespråkar. En relativt fri marknad där arbetstagaren uppmuntras att arbeta genom att så lite skatt som möjligt tas ut på inkomsten och där arbetsgivaren uppmuntras anställa folk med hjälp av skattesänkningar som minskar gapet mellan arbetsgivarens faktiskta lönekostnad och vad arbetstagaren faktiskt får ut av sin lön, plus en lätt rensning av den regeldjungel som gör anställningen till en långt mycket större kostnad/investering än vad det hade behövt vara. Dessutom hade man minskat hinderna till entreprenörskap och uppstartandet av nya företag/verksamheter som överbeskattning och överreglering innebär. De som inte vill jobba som anställd hos någon annan kan då starta en egen verksamhet och de som vill jobba som anställd hos någon skulle ha möjlighet till det. En restriktiv invandring är också viktig, inte bara för ekonomiska skäl, men det är en annan diskussion.
Effekterna av detta blir att ett maximalt antal gör vad de kan för att bidra till sin egna och i förlängningen andras välstånd och arbetstagarna får en högre maktställning på arbetsmarknaden eftersom arbetsgivarna måste konkurrera om arbetskraften, alltså kan arbetstagarna kräva bättre villkor och bättre löner. Människor får makten över sina liv på ett helt annat sätt jämfört med idag. Detta kräver ju dock ett annat penningsystem som sagt.
I nationalekonomiska sammanhang talas det även om konjukturcykler och att det t ex inte är bra med s k ”arbetskraftsbrist” under en högkonjuktur enligt vissa. Problemet är att dagens konjukturcykler egentligen är väldigt skadliga karuseller (likt berg- och dalbanor) som orsakas av centralbanken som fått tillstånd att trycka upp pengar från tomma intet (i vårt fall riksbanken). Alltså visar dagens konjukturcykler bara på bristerna i dagens idiotiska penningsystem... Under en lågkonjuktur sänks räntan så att det ska bli billigare att låna pengar (alltså skjuta in mer pengar i systemet vilket leder till inflation), man försöker genom det "få igång" ekonomin. När det sen väl går emot en högkonjuktur höjs inflationen som många säkert vet och för att komma till bukt med denna inflation höjs räntan igen och inflödet av nya pengar avstannar. Denna avbromsning leder direkt till nästa lågkonjuktur eftersom många lånat och investerat en massa under "de goda tiderna" och när lågkonjukturen närmar sig visar det sig att många dessa investeringar varit "felinvesteringar" redan från början, men framförallt mot slutet av en högkonjuktur.
Högkonjukturerna skapas alltså under lågkonjukturerna och vice versa. Så länge vi fortsätter inflatera valutan på detta sättet så kommer problematiken att kvarstå...
Vilket penningsystem är det jag föreslår då? Vi måste bygga vår valuta på VÄRDE istället för SKULD. Hela poängen med valutan är att man ska kunna inneha något av värde som andra vill ha och som då kan bytas till det man själv vill ha i utbyte med andra längre fram. Det kräver något som håller ett stabilt värde över tid (som alltså dagens valuta inte gör). Det krävs en relativt konstant penningmängd för att bli av med inflationsproblematiken. Alltså måste valutan baseras på något av riktigt (ickeartificiellt) värde som det inte finns hur mycket som helst av. Ädelmetaller som guld och silver har genom historien haft ett relativt högt och stabilt värde jämfört med mycket annat. 1 kg rent guld är alltid lika mycket värt som 1 annat kilogram rent guld och guldet i sig kan användas till många saker och formas efter önskemål och det finns inte hur mycket som helst av det.
Systemet jag talar om är alltså guldmyntfoten. Vi hade det som system i Sverige under ca 40 år (1873-1914) och under den perioden höll priserna sig väldigt stabila. 1 kg guld motsvarade under den perioden 2480 kronor, idag kostar 1 kg guld närmare 180 000 kronor (vilket visar på kronans värdeminskning efter guldmyntfoten)...
Guldmyntfoten innebär att dina mynt och sedlar alltid kan växlas in mot en viss mängd guld vilket gör värdet väldigt stabilt.
Jag har skrivit mycket om hur galet jag anser att dagens penningsystem är och varför. Det är väl inte helt främmande för de flesta att en väldigt stor stat med väldigt mycket makt lätt blir korrumperad och hittar på saker som inte är i folkets intresse. Det måste inte ens gå så långt utan räcker att en stat är stor och handlar på ett visst sätt som kanske går helt emot en mindre grupp av människors ståndpunkter totalt. Detta och flera andra exempel visar på vad ett demokratiskt underskott kan orsaka för skada (demokratiskt underskott pga en för stor centraliserad stat eller representativ demokrati är några exempel).
Jag menar generellt att systemet måste vara decentraliserat och att folk måste få reagera om de behandlas på ett orättvist sätt. Vad har det med nationalekonomi och penningsystemet att göra?
Jo precis som när en stor stat höjer skatterna t ex eller reglerar marknaden på ett orättvist sätt kan penningsystem växa fram mot människors vilja. För att gardera sig mot detta rikstäckande penningsystem måste människor tillåtas att upprätta lokala privata (eller kommunala) penningsystem som lokalbefolkningen väljer att använda eller inte. Ett exempel på en sådan valuta är "Liberty Dollarn" i USA (som bygger på guld/silvermyntfot) som upprättats av en privat aktör och används på frivillig basis av drygt 100 000 människor för att gardera sig mot den kraschande amerikanska dollarn och mycket riktigt har "Liberty Dollarn" blivit värt dubbelt så mycket som en amerikansk dollar på bara 7 år. Tillåtandet av dessa lokala valutorna är jätteviktigt för att se till att den rikstäckande valutan inte blir till något folket inte vill ha (som en evigt värdeminskande valuta som nästintill slår ut låg- och medelinkomsttagarna i dagens Sverige).
För att sammanfatta det hela tänkte jag återgå till frågorna som ställdes i början av inlägget:
Vad beror den utbredda fattigdomen och ökade priserna på?
Vi kan konstatera att ingen blir rik om 70% av ens inkomst går till skatt och om penningsystemet dessutom trycker ner de som är fattiga och lyfter upp de som är rika så lär inte klyftorna minska. Penningsystemet skapar inflationen som skapar de ökade priserna som slår hårdast mot fattiga.
Vad kan vi göra åt den utbredda fattigdomen och ökade priserna?
Att sänka skatterna på ett smart sätt och genom att ändra om penningsystemet motverkar vi fattigdomen och de ökade priserna.
Behöver vi öka skatterna ytterligare för att möta bristerna inom skola, vård, omsorg och försvaret m.m. eller hur ska det åtgärdas?
Nej, snarare sänkas då svensken redan är överbeskattad på ett väldigt ineffektivt sätt. Vi får verkligen inte ut som mest av våra skatter idag pga dess utformning och många övriga brister är organisatoriska.
Är svenskarna överbeskattade?
Om 70% av genomsnittets inkomst går bort i skatt får man väl konstatera att vi överbeskattas.
5 kommentarer:
Patrik !En restriktiv invandringspolitik är inte att föredra . Sverige behöver snarare frysa invandringen ett bra tag fram över. För övrigt så tycker jag du har gjort en bra sammanställning av penning/finanspolitiken bra jobbat.
Tack så mycket!
Så en fryst invandring är inte restriktiv? allting är ju relativt.
Sen talade jag i det läget om vilket samhälle jag förespråkar och hur det fungerar i längden och då anser jag att invandringen behöver vara restriktiv, vad man måste göra i dagsläget för att få rätt på det hela är emellertid en helt annan sak =).
Mvh Patrik
Något i dit resonemang stämmer inte. Blandar ihop saker och ting utan att jag kan sätta fingret på det.
Som du förespråkar, en kraftig sänkning av inkomstskatten, får totalt motsatt effekt av det du vill uppnå. Sänker du skatten kraftigt kommer köpkraften hos konsumenter att öka lavinartat vilket i sin tur påskyndar en grav inflation och en enorm ökning av KPI. Saker och ting skulle alltså blir jättemycket dyrare omgående vilket slår mot de mindre köpkraftiga = utbredd ekonomisk segregation (fattigdom)
Det är inte så att alla tjänar lika mycket i ett samhälle, alltså har inte alla samma köpkraft. Ingen behöver egentligen låna pengar på banken. Inte alla ska heller låna pengar på banken även om de flesta lånar mer än de borde.
Dessutom är hela det monetära systemet så mycket större än du beskriver det. Sverige figurerar på en marknad med sin valuta, som knappast är stark jämfört med andra valutor. Alltså är det inte många som vill köpa SEK vilket inte ger den svenska kronan något värde. Troligen går vi in på ren politik om vi ska utreda varför kronan inte är värd mer.
Anledningen till att vi har pengar i dagsläget har ju sina orsaker från bytessamhället från 1800-frösihjäl. Att betala med 500 ton kopparplåt skulle te sig rätt omöjligt idag. Eller 0,03 guldflagor om så vill beroende på vilka ädelmetaller man vill använda.
Håller helt klart med om myndighets-slöseriet. Ett nytt system för myndigheter behövs omgående. Det är nog här det behövs städas rejält. Börja med att rensa bland utgifter innan vi rör själva systemet med betalningsmedel.
Hej!
Tack för att du tagit dig tid att läsa igenom mina inlägg på Niclas blogg! Det är bra att folk kommer med invändningar och respons på inläggen så att vi kan klargöra saker på ett bättre och tydligare sätt.
Jag håller helt klart med dig om att det sannerligen vore smått idiotiskt att bara sänka inkomstskatten till, låt oss säga 10% platt skatt, för att bekämpa fattigdom och inflation. Eftersom det hade blivit som du själv klargjorde, folks köpkraft hade ökat rejält vilket hade pressat upp priserna på marknaden och bidragit till en s k ”inflationsimpuls” som hade drivit på inflationen ännu mer.
Nu var ju dock den kraftiga sänkningen av inkomstskatten bara en liten del av allt det jag ville göra inom finanspolitiken och penningpolitiken och ingenstans hävdade jag att sänkt inkomstskatt skulle bekämpa inflationen. Man måste titta på hela paketet av åtgärder, räkna ut dess sammanlagda effekt för att kunna reflektera över dem utförligt.
Sänkt inkomstskatt var och är – i mina ögon – bland de bästa sätten att sänka det allmänna skattetrycket på, bl a eftersom det är en skattesänkning som är relativt enkel att finansiera (eftersom den stimulerar ekonomin och uppmanar till mer vitt arbete) och ett allmänt lägre skattetryck var önskvärt för att sedan kunna ändra penningsystemet så att pengar inte längre kan skapas från ingenting eller från skuld.
Det hade nämligen varit väldigt svårt att börja basera riksbankens valuta (den svenska kronan) på guld/silver samtidigt som den genomsnittliga inkomsttagaren skulle betala 61,3% i skatt. Detta eftersom man inte längre kan få pengar från det tomma intet. Eftersom man inte kan få pengar från det tomma intet blir det svårare t ex för banker att hålla en så låg ränta som de gör i dagens samhälle emellanåt och det leder till att folk måste i så stor utsträckning som möjligt leva inom sina ekonomiska medel och det är minsann inte lätt när 61,3% av ens totala inkomst tas i från en genom skatt... Däremot hade det nya systemet inneburit att man för första gången på 94 år kunnat spara pengar utan att förlora dem genom inflation. Penninginflation hade varit ett minne blott vilket därmed hade omöjliggjort varaktig/kraftig inflation eftersom en sådan inflation kräver att man utökar penningmängden. Internationellt sett hade kronan blivit en otroligt stabil och stark valuta som därav hade dragit många aktörer på marknaden till sig. Vilket bara hade gjort den starkare.
Inflationen löser man alltså genom att ändra penningsystemet och skära ner på statens utgifter så att mer ekonomiskt utrymme kan ges till gemene man. Detta hade gynnat de fattiga allra mest eftersom det är de som lider mest av inflationen. Men det krävs alltså en ändring i penningpolitiken utöver de ändringar i finanspolitiken som jag föreslog.
Mer om KPI, inflation, penningmängd, statsskuld osv. kommer jag antagligen att återkomma med i ett nytt inlägg här om ett tag.
Jag håller däremot inte med dig när du skriver ”Ingen behöver egentligen låna pengar på banken.”. Jag vet inte vilken grad av kunskap du har på detta området men jag antar att du vet att svenska kronor når samhället och hamnar i cirkulation genom att riksbanken lånar ut pengar till vanliga banker som i sin tur lånar ut dem till folket, det krävs alltså att någon tar ett lån på banken för att det överhuvudtaget ska finnas pengar i systemet. Åtminstone är det så drygt 95% av alla kronor sätts i cirkulation idag...
Eftersom det bygger på att någon ska ta lån och därmed betala ränta som inte existerar så krävs det hela tiden att mer pengar lånas för att betala in räntan som inte finns... Därför behöver merparten av alla människor låna pengar i någon utsträckning. Jag skulle t o m våga säga att de allra flesta du hittar som inte har lån är rika människor som inte behöver ta lån och inte tagit lån för att investera i något eller fattiga människor som inte får ta lån eftersom de inte har säkerhet eller inkomst nog...
Sen skriver du: ”Dessutom är hela det monetära systemet så mycket större än du beskriver det. Sverige figurerar på en marknad med sin valuta, som knappast är stark jämfört med andra valutor. Alltså är det inte många som vill köpa SEK vilket inte ger den svenska kronan något värde. Troligen går vi in på ren politik om vi ska utreda varför kronan inte är värd mer.”
Det jag skrivit om den svenska kronan gäller även den amerikanska dollarn eller den europeiska euron osv. Även de kommer ur intet eller från skuld genom respektive centralbank. Ingen av dem har något reellt värde i sig såsom guld haft under tusentals år t ex.
Och ja tyvärr faller allt detta inom politiken eftersom vi inte lever i ett fritt samhälle där pengar m.m. styrs och ägs av folket...
Citat: ”Anledningen till att vi har pengar i dagsläget har ju sina orsaker från bytessamhället från 1800-frösihjäl. Att betala med 500 ton kopparplåt skulle te sig rätt omöjligt idag. Eller 0,03 guldflagor om så vill beroende på vilka ädelmetaller man vill använda.”
Än en gång vet jag väldigt lite om dina kunskaper på området men ”pengar” uppkom bra mycket tidigare än 1800-talet och ersatte bytesekonomin med sina klart mer praktiska fördelar. Skulle man göra en större affär (som kostade 500 ton kopparplåt som du skriver) med ädelmetaller som betalningsmedel skulle man antagligen inte valt koppar som betalningsmedel utan snarare guld eftersom det skulle krävas väldigt mycket mindre guld för en sådan affär och skulle man göra en mindre affär (som kostade 0,03 kg/hg/g eller vad du nu tänkte dig) skulle man antagligen inte valt guld som betalningsmedel utan snarare då silver eller koppar.
Citat: ”Börja med att rensa bland utgifter innan vi rör själva systemet med betalningsmedel.”
Precis det jag menade med finanspolitiken! Åtminstone rensa ut bland utgifter innan man petar i det rikstäckande offentliga valutasystemet. Däremot ökar mitt stöd för varje dag som går för privata lokala valutor som jag nämnde i mitt andra inlägg. Det finns ingen anledning till varför staten ska diktera vad vi ska använda som betalningsmedel egentligen och innan vi ger upp dagens system måste vi kunna växla in vår värdelösa krona baserad på pappersmyntfot till riktigt värde t ex i form av guld och silver. Så jag hade definitivt velat se lokala privata guld- och silvervalutor så fort som möjligt.
Mvh Patrik D
Skicka en kommentar